Arbetarnas Bildningsförbund - ABF

Varför valde jag att publicea ABF Watergate på NewsVoice?

 

NewsVoice redaktörTorbjörn Sassersson frågade redan 2015 om jag ville publicera ABF Watergate, det imponerade mig, "Elitkorruption" var långt ifrån "på tapeten" då. Jag tackar dock nej, jag var inte klar men framför allt var Sverige inte redo att ta till sig -makt och -vänskapskorruptionens osynliga verklighet. November 13, 2015 är jag klar med min utredning och när skandalen på fackförbundet Kommunal är ett faktum januari 2016 blir man i Sverige nu lite mer öppen inför en bevisad verklighet som presenteras i både press, sociala medier och TV.

 

NewsVoice är en oberoende nättidning som fokuserar på undersökande journalistik och nyhetsförmedling "off mainstream". Det och den tidiga förfrågan 2015 gjorde att jag kände det som självklart att kontaka NewsVoice då, när både jag och Sverige nu var redo.

 

Objektiv media behövs nu mer än någonsin. Ingenting har NewsVoice lämnat åt slumpen och ifrågasättandet var högt. Det inger trovärdighet för mig som läsare och det är något jag validerar högt. Därför och med detta som grund har vi nu valt att följa framöver NewsVoice som en kompletterande kanal i vår löpande omvärldsbevakning.

Arbetsrörelsen, ska inte vara ett varumärke för den egna agendan.

 

Frågor jag ofta fick under resans gång och jag då inte kunde svara på. Varför? -Ingen hade trott mig.

Beslutsfattare måste sluta säga, att alla kan/ska starta företag. Man försätter människor i livslånga skuldfällor.

Varför tog jag aldrig betalt?

Om jag tagit betalt, oavsett hur lite det varit hade min trovärdighet idag kunnat ifrågasättas om än i promille procent. En promille kunde således äventyra hela syftet och dess mål. Idag finns allt katalogiserat genom publiceringar samt officiella handlingar som styrker den berättade processen.

 

Varför jag inte anmälde mig till A-kassan efter att jag sagt upp mig på Verab AB?

 

En anmälan till A-kassan skulle per automatik innebära en anmälan till arbetsförmedlingen. För att kunna nyttja denna möjlighet måste man stå till arbetsmarknadens förfogande vilket jag inte hade någon avsikt att göra. Min uppsägning var en markering om att jag tog avstånd från de eventuella olagligheter jag omedvetet medverkat i. Min intention var att ta reda på vad det kunde vara och att reda ut situationen för våra samarbetspartners och inte minst mig själv.

 

Skulle situationen varit "normal" och jag avslutat min tjänst på Verab AB hade jag återgått till min tidigare yrkesroll. Således att nyttja A-kassa för inkomst under denna "städ" period hade varken varit rätt eller lagligt. Det vet man om och därför väljer man självklart att inte göra det.

 

Varför gjorde jag allt detta?

 

Situationen vi befinner oss i idag - januari 2016 var en möjlig, av ett antal scenarios man kände till redan 2010. Omvärldsanalys handar inte om att titta ut genom fönstret när man åker t-bana, åker bil eller flyger. Trösten i eländet de flesta inte känner till, är att det kunde ha varit värre.

 

För inte alldelles för många år sedan fanns det tusentals okända "någon" som valde att göra något för framtida generationer. Därför har bl.a. kvinnor rösträtt idag. Jämligheten har i Sverige nått längre än i många andra länder. Vi vänjer oss snabbt och 90-talisten kan inte idag föreställa sig något annat. Demokrati och allas lika värde är inget självspelande piano.

 

Jag valde att bli en okänd "någon" om än, i en mindre och obetydlig skala och i en mycket mindre utsatt risksituation för min egen person. Varför? - För jag kunde och jag ville.

 

För det mesta, behövs det faktiskt inte mer än det för att uppnå en förndring och resultat.

 

Med facit i hand, skulle du göra om det?

 

Det är en hypotetisk fråga .. Jag hoppas att jag skulle göra det men, om jag ska vara ärlig så är jag inte så säker på det. Det har varit en hårresande resa som nu måste få landa därav min sista publicering "Det mentala Bokslutet & Ledarskapet" den 13 december 2015.

 

Var det värt det och ser du det som en framgång?

 

I min värld defineras framgång av det som syns på sista raden, vem som gjort vad spelar mindre roll. 20 personer blev av med sina jobb och många fler förlorade hoppet om en annan situation. Samarbetsparters, företag och organisationer förlorade tid och pengar. Utefter det kan jag inte se att det var värt det eller att det skulle kunna definieras som framgång. Svaret måste bli nej.

 

Kommer du nu att engagera dig politiskt när det är så mycket du sett, som du tycker är fel?

 

Nej, jag är ingen politiker. Jag kommer fortfarande att vara samhällsengagerad men på mitt eget sätt precis som tidigare. Jag är bra på det jag gör, varför skall jag satsa på något jag vet att jag inte skulle vara bra på? Självinsikt är en viktig faktor, varför man gör saker och för vem.

 

Fler borde ställa sig den frågan inom politiken överlag, kan jag tycka.

 

Tycker du själv att du skadat arbetsrörelsen med din utredning och den publicerade artikelserien ABF Watergate?

 

Tvärtom, jag tror att alla skandaler innan avtalsrörelsen (som jag för övrigt inte anser påverkar förhandlingarna i sig. Inget fackförbund står och faller med 3-4 topp namn) har hjälpt till att öka medvetenheten och förståelsen för att det faktiskt inte står rätt till. I vår summering av valet 2014 som publicerade innan valdagen-14 skrev vi tydligt om processen gång. Den gäller fortfarande och S+MP kommer inte att hålla till valet 2018. Nu kommer de att få två år på sig att rensa ut bandkonstellationer och nyckelpersoner som idag är både föråldrade och ohygieniska.

 

Arbetsrörelsen har aldrig varit så viktig som nu därför är det viktigt att den är hyffsad ren och sann. Människor behöver hopp och förutsättningar inte en saga som "råttfångaren av Hameln".

 

Att säga att mitt agerande påverkat händelseförloppet skulle jag tolkat som smickrande om det nu vore sant. Tyvärr så är det nog närmare sanningen att jag inte påverkat alls. Det är alla de röster som inte hörs eller ses i press som pressat fram detta. Det är vissa journalister som grävt fram olika konkreta händelser och för det skall dom ha både tack och en eloge för sitt arbete

 

Finns det något minne från denna erfarenhet som kan får dig att le?

 

Absolut, tanken på tiden då "Masterplanen" (dåvarande arbetsnamn) arbetades fram och senare fick namnet; Apollo13, av förklarliga skäl. Den presenterades i statshuset för Järva Lyftets ekonomi ansvariga 2010 och med det drog det igång.

 

Alla goda människor jag aldrig hade mött om Apollo13 inte verkställts.

 

Vad är din slutsats nu när utrednningen är avslutad?

 

Att det inte räcker med att "vilja" göra, man måste "kunna" göra. Förändringar kräver allt som oftast förutsättningar. Finns inte dom måste man ha modet, kunskapen och viljan att skapa även dessa.

 

En viktig slutsats etablissemanget bör ta till sig är att; - "Inte vårt uppdrag" skapar en domineffekt som enkom försvagar alla länkar i kedjan. Framtiden kräver ett helikopterperspektiv av en helt annan dimmension än den vi har idag, man nöjer sig helt enkelt med för lite och för sakta.

 

Man tror att någon annan löser problemet. Nyckelordet inför 2018 står fast; Avstå.

 

Vad önskar du ska ha hänt innan 2018?

 

  • Jag önskar att arbetsrörelsen ska ha gjort den nödvändiga kallstarten - Ctrl-Alt-Del och bli den rörelsen som det var tänkt. Människor behöver hopp och realistiska lösningar.

 

  • Jag önskar att grupperingarnas ramverk omdefinieras i de som gör rätt och de som gör fel, den absurda definitionen idag av grupper där "homogen" är plattformen måste förändras.

 

  • Jag önskar att arbetsrörelsen driver lika löner oavsett kön och där bör fackförbunden börja med att föregå med gott exempel.

 

  • Jag önskar att vi slutar med projektslöseriet utan syfte eller mål och fokuserar på innehåll och resultat för individen inte dess organisationer. Utan tydliga och klara direktiv, med lösa biliner utan uppföljning eller krav på resultat. Det saknas ett ledarskap, kurage, och en självransakan vilket leder till, att alla dansar på bordet utan större konsekvenser. Idag räcker det med att man säger - Förlåt, för att sen fortsätta i samma spår.

 

  • Jag önskar att vi människor i framtiden inte väljer så lättvinnigt att göra fel, när vi vet att det är fel. SKL har en omfattande utredning beställd av en regering, svart på vitt kan vi konstatera att välfärdens utveckling delas in i tre perioder. 20 talet-uppbyggnad. På 60 och 70 talet-når den sin topp och på 80 talet -pga. omprövningar, oljepriser, omfattande privatiseringar påbörjas dess nedmontering och det civila samhället tar över när staten drar sig ur. Att kasta paj och tolerera ett politiskt kuddkrig främjar ingen. Vi är alla på något sätt ansvariga, direkt eller indirekt. Jag önskar att vi 2018 lyft blicken och sagt till oss själva; - Vad gör vi åt problemet? Vem gör det? - Hur? - Var? och -När? med ett tydligt ramverk för syfte och mål, konkret uppföljning och löpande mätning av resultatet.

 

  • Jag önskar att våra folkvalda oavsett vem det är, ska ha insikten att ta till sig det som sker och inte svälja, det som väl paketerat presenteras. Att vi alla vågar vägra blunda, urskilja påron från äpplen och stoppa det uppenbara flummeriet som till syvende och sist enkom är ett fint akademiskt formulerat skitsnack. Det går om man vill.

 

  • Jag önskar att vi slutat vara svaga, lalla runt och återgett "orden" dess rätta innebörd och betydelse. Att man valt att lyssna och ställa de rätta frågorna till rätt personer. Vi drunknar i utredningar som leverer svar, svar man ändå aldrig tar till sig. Samverkan är nu oftast ett ledord för utfyllnad i dokumentet, för att skydda beslutsfattaren av de tomma projekten.

 

  • Jag önskar att man 2018 förstått att kunskapen och lösningarna finns inhouse dvs. här i Sverige och att vi tagit vårt ansvar på riktigt den här gången. Att vi kan lämna över ett sunt arv av både beteendemönster och framtidstro till kommande generationer.

 

Allting hänger nämligen ihop och allt behöver inte vara, så som det ser ut att vara. Jag önskar att vi alla insett det långt innan 2018.

 

Vad har vi framför oss?

 

Vi har inte nått brytpunkten på långa vägar. Nästa varsel våg drabbar tjänstemän och kvinnor.

Man säger att arbetslösheten sjunker, en sanning med modifikation då de flesta jobben kan relateras till flyktingsituationen. Det är inte tillväxt, det är just vad ordet säger dvs. en situation.

 

Återvändsgränden ligger i att man vifftar statistik som fördunklar analyserna dvs. det skriande behovet av nya jobb -nya marknader, sådant som består, kan växa och inte ha staten som finansiär. Malmö har ett omtalat exempel som heter Jalla Trappan, ett helt rätt upplägg för introduktion men att lägga verksamheten under kategori "tillväxt" är en för mig märklig agerande.

 

Vi har heller inte sett effekten av IT effektiviseringen ännu, det blir nästa utmaning och har vi inte säkrat nya marknader innan dess ligger vi pyrt till.

 

Vi startade "Fadder One" redan 2011. Bara genom att prata med människor på gatan, handläggare på migrationsverket kunde vi konstatera att Sveriges introduktion var ett luftslott. Ingen var intresserad då från myndigheternas sida. Idag hör jag i media att man efterlyser just dessa lösningar, alltid försent.

 

Ett vägval säger Stefan Löfven och han har rätt, problemet är att man inte insettt vilken typ av vägval ännu och snart är det försent då andra länder verkställer marknader för de nya jobben vi hade kunnat göra.

 

Vi har många expert "teoretiker" men saknar "hands on" dvs. de som kan verkställa teorin i praktiken. Det talar man sällan om, det är ett misstag vi kommer att få ta konsekvenserna av i framtiden. Sverige har, lite trasslat in sig i sin egen garnnysta.

 

 

Man säger att efter regn kommer solen, så sant även här men mitt råd Januari 2016 till Sverige är att köpa sig ett stort hållbart paraply. Det kommer att behövas. Så länge vi vägrar se Sveriges -nya pussel dvs. det som är, inte det som var (bitarna skaver idag). Så länge det pågår kan vi aldrig lösa problemen. Pekfingrets effekt där det alltid är någon annans fel.

 

Alkoholism är en sjukdom som leder till ett skadligt beteendemönster. På samma sätt ser vi här i det stora samhällsmaskineriet fast tvärtom, hur ett skadligt beteendemönster lätt leder till just sjukdom även om den är, av en annan art. Gemensamma faktorn hos de båda är att man måste se och erkänna problemet för att kunna åtgärda det. Våga och orka vägra blunda du med.

ABF Watergate

Artikerserie i 6 delar

 

Artikel 1 17 jan 2016

 

Artikel 2 19 jan 2016

 

Artikel 3 22 jan 2016

 

Artikel 4 26 jan 2016

 

Artikel 5 29 jan 2016

 

Artikel 6 31 jan 2016

Man kan varken stoppa tiden

eller dess utveckling. Det vi

kan göra är att klokt, modigt

och proaktivt påverka och styra

den mot ett förbestämt satt mål.

Till alla hårt arbetande

ombudsmän och kvinnor

inom fackförbunden, låt

inte enskilda personer

svärta ner ert viktiga arbete.

 

För de som tror att en

kraftfull markering från er

vore en svaghet i kommande förhandlingar, tänk om.

 

Att styrelsen är kvar inför förhandlingarna påvisar ett förlamat förbund utan mod,

vilja eller kraft att stå emot när det blåser kallt. Facket är ni

och era medlemmar.

 

Att våga välja rätt för att det

är rätt, vore kommunals

mantra. En signal som alla medlemmar vill se i handling från sina fackförbund.

 

Ni behövs, visa nu vägen för andra förbund att missbruk

beivras oavsett vem och att Kommunal lever som de lär.

 

Lönerna är ett skämt och det

vet arbetsgivarna om. Visa att

kunskapen finns i ledet inte hos enskild individ. Hårt mot hårt.

 

Nu måste lekstugan få ett slut.

Plattform för Samverkan

Klicka på bilden - för större bild.

Man måste utan ursäkter eller urskuldanden, ställa sig tre viktiga frågor till sig själv för ens egen skull men framför allt för framtida generationer;

 

- Har man inte kunnat (?) lösa diverse problem man känner till. Vad är det som gör att man tror, att man kan (?) lösa de problem man inte har grepp om eller rent utav inte känner till och förstår?

 

- Var befinner vi oss om vi gör en Sverige SWOT? Det beror på vem du frågar och dess intressen. Man måste sluta "gegga" ihop språket och sakfrågor. Idag blandar vi ihop begreppen som en experimenterande TV-kock.

 

- Bakläxa (bra inför avtalsrörelsen) exakt vad är en bra ingångslön? Har Sveriges befolkning samma målbild av bra-ok-dålig, lön? MEDIA! gör en enkät och låt folket tala. På en skala 10.000kr>100.000kr inkomst/ mån. Välj ut ett antal yrkesgrupper, de samhällsviktiga i första och andra perspektiv (och ja, jag vet att alla behövs). Låt folket rösta och positionera olika yrkesgrupper på den nivån de anser skäligt. Skalan; Ingångslöner, se exempel till vänster. Tycker vi samma? eller ska alla få 100.000kr/m? vi vill ju alla väl. Hur realistiskt är debatten och vad grundar den sig i?

 

Regelverk och lagar har ett syfte, om de inte följs vad tjänar de då till och för vem?

- Vi måste sluta att tänka utefter det vi ser och hör - Vi måste börja tänka utefter de handlingar som levereras -

Hittar du något material på hemsidan som DU kan nyttja för dina egna ideer eller plattformar - Varsågod och ta för dig! Allt material var framtaget speciellt för CSR projektet APOLLO13 -2010. Syftet var att det skulle spridas och att andra skulle ta efter gratis. Det blev inte så, ABF Watergate kom emellan men kanske kan det leda till något gott ändå -för någon.